Chattråden

Jag sitter på parkeringen utanför mataffären och orkar inte gå in och handla mat. Det är dumt.

Elvis skrev:Jag sitter på parkeringen utanför mataffären och orkar inte gå in och handla mat. Det är dumt.

Om du byter inställning och tänker på mataffären som chokladaffären, går det bättre då?

Nej, det funkade inte.

Man kan ladda hem en podcast av På Minuten och sen lyssna på det när man är i affären. Att folk tittar lite konstigt på en där man går och garvar bland bananer, mellanmjölk och knäckebröd, det är smällar man får ta.

Nu ser vi River

sienna skrev:

Crocky skrev:Plånbok har man ju inte numera. Det räcker med en box att lägga plastkorten i.

Men är den phishing-säker? Med alla kontaktlösa kort som släpps nu så är det bara för tjyvar att gå med en scanner i närheten av folk och plocka upp informationen från kortet.

Mvh bakåtsträvaren

Jag säger då det. Allt ska man behöva tänka på.

Crocky skrev:
Jag säger då det. Allt ska man behöva tänka på.

Jag har löst problemet genom att låta min man betala för allt och aldrig ta med mig korten ut.

Messalina skrev:Det kommer gå jättebra med bio och middag Aristo! De har ju haft bebisar förut. De får skicka ett "allt går jättebra Lillan har lärt sig sjunga karaoke och bygga med klossar hon är ett geni"-sms med bild. Då känns det bättre.

Såna sms gillas helt klart.
Hon är ju oftast en väldans nöjd och glad tjej och det hoppas jag att hon är då också. MEN tänk om hon blir en jätteledsen hysterika. Det har hänt två gånger under hennes liv att hon varit otröstlig. Tänk om det händer när jag inte finns där. Ynk ynk. Jobbigt. Jag måste ha mobilen på ljudlöst men framme så de kan nå oss när vi sitter på bion.

Teka skrev:
Jag hade bara gjort en av sakerna (eller ännu troligare ingetdera ), men massa andra människor har ju valt längre grejer och det har gått bra för dem. I andra länder har väl mamman redan börjat jobba till och med och lämnar av bäbisen till någon bäbisanstalt?
Min personliga tveksamhet kanske mest grundar sig på att jag inte skulle känna mig självsäker nog att ta hand om någon annans tremånaders, men det känner sig ju uppenbarligen dina svärisar trygga med. Jag tyckte det var nervöst nog att ha koll på en knapp ettåring medan hennes mamma var och tränade.

Såna tveksamheter har däremot inte jag. Jag har varit barnvakt till små bäbisar vid ett flertal tillfällen. Och det har fillefunkat bra dä.

Ooh vad lätt jag skulle bli hatat om mina planer kom ut i sociala medier. Ett drev. Jag skulle vara en sååå dålig mamma.

Aristo skrev:

Såna sms gillas helt klart.
Hon är ju oftast en väldans nöjd och glad tjej och det hoppas jag att hon är då också. MEN tänk om hon blir en jätteledsen hysterika. Det har hänt två gånger under hennes liv att hon varit otröstlig. Tänk om det händer när jag inte finns där. Ynk ynk. Jobbigt. Jag måste ha mobilen på ljudlöst men framme så de kan nå oss när vi sitter på bion.

En kanske tuff och dum fråga men om hon är otröstlig, vad kan du göra då? Spelar det någon roll om hon skriker i din eller farfars famn?
Jag passade syrrans dotter när hon var runt två månader. "Vi har inte lyckats få henne att ta nappflaska så du kanske får mata henne med tesked" sa de innan de gick. Ok. Men det gick superbra! När jag själv skulle lämna bort mitt första barn för första gången var jah inte alls lika cool. Jag tror det är värst för föräldrarna. Man har inte koll helt plötsligt och det kan kännas superjobbigt.

Aristo skrev:

Såna tveksamheter har däremot inte jag. Jag har varit barnvakt till små bäbisar vid ett flertal tillfällen. Och det har fillefunkat bra dä.

Ooh vad lätt jag skulle bli hatat om mina planer kom ut i sociala medier. Ett drev. Jag skulle vara en sååå dålig mamma.

Jag ger tillbaka småbäbisar till sina föräldrar om de blir missnöjda, så ingen vidare barnvakt här.

Jag tror allt vi skriver här är öppet på google, snart kommer alla ha läst och kan starta mammabashningen.

Aristo skrev:

Såna sms gillas helt klart.
Hon är ju oftast en väldans nöjd och glad tjej och det hoppas jag att hon är då också. MEN tänk om hon blir en jätteledsen hysterika. Det har hänt två gånger under hennes liv att hon varit otröstlig. Tänk om det händer när jag inte finns där. Ynk ynk. Jobbigt. Jag måste ha mobilen på ljudlöst men framme så de kan nå oss när vi sitter på bion.

Men tänk så mycket omsorg hon kommer att få av farmor och farfar, oavsett vad som händer. De kommer ju att vaka över henne hela tiden, eller hur? De kommer säkert att reagera på minsta lilla pip ifrån henne.

Minns en gång när mina föräldrar skulle passa yngsta när jag var tvungen att åka till akuten. Jag kom med en hel massa förmaningar till mamma om flaskmatningen, blöjor, mm. Då sa hon bara "ulliso! Jag har haft FEM barn själv".

Teka skrev:
Jag ger tillbaka småbäbisar till sina föräldrar om de blir missnöjda, så ingen vidare barnvakt här.

Jag tror allt vi skriver här är öppet på google, snart kommer alla ha läst och kan starta mammabashningen.

Men du är lite för intresserad av att kommentera bäbisämnen, när är det dags egentligen?

Alltså det här med otröstlig. Jag hamnade på en webbsida där det står något om att alla småbäbisar har en period där de bara gråter och inte kan tröstas, utan att något är fel. Va, ska det vara så? Vad skulle Sverker säga om det? Det låter lite tråkigt att man inte ens ska kunna hoppas på att få en tröstlig bäbis.
Jag trodde att såna gråt och skrik-sessioner ofta handlade om magont och dylikt, att det ändå fanns någon underliggande anledning.

Taxen skrev:

Men du är lite för intresserad av att kommentera bäbisämnen, när är det dags egentligen?

Röstar för prexit 2017

Elvis skrev:
En kanske tuff och dum fråga men om hon är otröstlig, vad kan du göra då? Spelar det någon roll om hon skriker i din eller farfars famn?
Jag passade syrrans dotter när hon var runt två månader. "Vi har inte lyckats få henne att ta nappflaska så du kanske får mata henne med tesked" sa de innan de gick. Ok. Men det gick superbra! När jag själv skulle lämna bort mitt första barn för första gången var jah inte alls lika cool. Jag tror det är värst för föräldrarna. Man har inte koll helt plötsligt och det kan kännas superjobbigt.

Såna tuffa brudar gillar jag. Men jag är ingen själv tyvärr. Det handlar om kontroll som du säger. Jag har sån jädrans kontrollbehov.

Aristo skrev:

Såna tuffa brudar gillar jag. Men jag är ingen själv tyvärr. Det handlar om kontroll som du säger. Jag har sån jädrans kontrollbehov.

Men det är ju skönt att hon är så liten, de kan tex. inte börja ge henne halvätna chokladbitar som smakportioner och andra knasigheter som barnvakter kan hitta på med stora bäbisar.

Eh, tröstar jag dåligt? Jag har inte så många tröstande ben i kroppen, förlåt.

Ladybird skrev:
Men tänk så mycket omsorg hon kommer att få av farmor och farfar, oavsett vad som händer. De kommer ju att vaka över henne hela tiden, eller hur? De kommer säkert att reagera på minsta lilla pip ifrån henne.

Ja så är det ju. Mycket gull och mys kommer det bli. F var hemma hos dem igår när jag var och simmade. Jag sa åt honom att visa hur nappflaskan fungerar. Hans svar blev: Men de är väl inte tappade bakom en vagn.
Nej men de är gamla och många delar att hålla reda på och jada jada. Ååh vad jag vill förklara ALLT för dem innan jag åker. Men de har ju haft fyra egna barn såatte.

Teka skrev:Alltså det här med otröstlig. Jag hamnade på en webbsida där det står något om att alla småbäbisar har en period där de bara gråter och inte kan tröstas, utan att något är fel. Va, ska det vara så? Vad skulle Sverker säga om det? Det låter lite tråkigt att man inte ens ska kunna hoppas på att få en tröstlig bäbis.
Jag trodde att såna gråt och skrik-sessioner ofta handlade om magont och dylikt, att det ändå fanns någon underliggande anledning.

Som jag har fått lära mig är att de flesta nyfödda har en tid på några timmar på dygnet (vissa på morgonen andra på kvällen eller natten) där de är gnälliga och inte kan komma till ro. Det finns inget att göra för att det ska gå över men det går över av sig själv efter några timmar.
När de har kolik så är det ett hysteriskt gråtande och den gråten kommer mot kvällen. Om de nu inte har kolik nästan hela dygnets timmar. Finns ju det också.

Teka skrev:
Men det är ju skönt att hon är så liten, de kan tex. inte börja ge henne halvätna chokladbitar som smakportioner och andra knasigheter som barnvakter kan hitta på med stora bäbisar.

Eh, tröstar jag dåligt? Jag har inte så många tröstande ben i kroppen, förlåt.

Du har rätt, det var ingen vidare tröst. Halvätna chokladbitar oroar mig inget särskilt, däremot gör hennes gråt det.

ulliso skrev:Minns en gång när mina föräldrar skulle passa yngsta när jag var tvungen att åka till akuten. Jag kom med en hel massa förmaningar till mamma om flaskmatningen, blöjor, mm. Då sa hon bara "ulliso! Jag har haft FEM barn själv".

Jag är likadan.

Aristo skrev:

Som jag har fått lära mig är att de flesta nyfödda har en tid på några timmar på dygnet (vissa på morgonen andra på kvällen eller natten) där de är gnälliga och inte kan komma till ro. Det finns inget att göra för att det ska gå över men det går över av sig själv efter några timmar.
När de har kolik så är det ett hysteriskt gråtande och den gråten kommer mot kvällen. Om de nu inte har kolik nästan hela dygnets timmar. Finns ju det också.

Min bror var tydligen en mardröm med sin kolik (och min bäbistid har de i kontrast mot det beskrivit rätt smickrande, de var lättade över hur enkel jag var i jämförelse och att jag kunde sova).

Vilket hade din dotter, vanlig gnällighet eller skrikgråtandet?
Systerdottern brukade gråta om kvällarna, men hon har senare visat sig ha lite matallergier.

Jag håller med dig om att man gott kan visa nappflaska, det finns väl så många olika modeller idag och antikolik-nappflaskorna har väl flera olika delar? Det skadar ju inte att visa lite snabbt och så slipper de fundera på det sedan.

Teka skrev:
Min bror var tydligen en mardröm med sin kolik (och min bäbistid har de i kontrast mot det beskrivit rätt smickrande, de var lättade över hur enkel jag var i jämförelse och att jag kunde sova).

Vilket hade din dotter, vanlig gnällighet eller skrikgråtandet?
Systerdottern brukade gråta om kvällarna, men hon har senare visat sig ha lite matallergier.

Jag håller med dig om att man gott kan visa nappflaska, det finns väl så många olika modeller idag och antikolik-nappflaskorna har väl flera olika delar? Det skadar ju inte att visa lite snabbt och så slipper de fundera på det sedan.

Jag var också en dröm som bebis. Tjock, go och gla.
Min bebis har inte varit så gnällig eller ledsen. Men har haft svårt att komma till ro på kvällarna. En redig liten nattuggla och det är hon fortfarande. Men det var ett tag sedan som hon var vaken så länge som till 04-05 på morgonen. Så det har blivit bättre.
Kolikskrik har hon bara haft vid två tillfällen. Första gången höll det i sig några timmar och den senaste gången som var igår höll det bara i sig i typ en kvart.
Jo vi måste visa flaskan. Den är i flera delar och måste liksom sättas ihop. Vill inte ha ett samtal där de inte vet hur de ska göra. Och sen finns det massa mer som jag vill berätta för dem. Hoppas de lyssnar och fattar.

Aristo skrev:

Jag var också en dröm som bebis. Tjock, go och gla.
Min bebis har inte varit så gnällig eller ledsen. Men har haft svårt att komma till ro på kvällarna. En redig liten nattuggla och det är hon fortfarande. Men det var ett tag sedan som hon var vaken så länge som till 04-05 på morgonen. Så det har blivit bättre.
Kolikskrik har hon bara haft vid två tillfällen. Första gången höll det i sig några timmar och den senaste gången som var igår höll det bara i sig i typ en kvart.
Jo vi måste visa flaskan. Den är i flera delar och måste liksom sättas ihop. Vill inte ha ett samtal där de inte vet hur de ska göra. Och sen finns det massa mer som jag vill berätta för dem. Hoppas de lyssnar och fattar.

Lite nattuggla kan de ju få vara, det klarar nog svärisarna av.